Niilas Helander

Aten / Giron Kiruna, 3 juli 2024

Det känns som att tiden inte räcker till i samtalet med Niilas. Frågorna om konsten och hans arbete i Aten för migranters rättigheter är långt ifrån uttömda när vi tjugo minuter efter utsatt tid loggar ut för att ge oss in i nästa digitala möte. Han berättar om arbetet med ett nytt projekt som utgår från tragedin utanför Greklands kust för lite mer än ett år sedan då omkring 650 migranter omkom. Tillsammans med andra utforskar han gränsproblematik i relation till migration, flyktingläger, statligt våld och lagar genom texter som ska bli en publikation. Verken som visas på Skansen tillhör ett annat konstnärligt arbete som handlar om samiska ceremonier kopplat till föremål som finns i antropologiska museers samlingar. Vi pratar om förlusten av hopp, om rädslan i Västeuropa för att ställa svåra frågor med risken att upptäcka att vi själva är en del av problemet. Vi hinner också få några spännande lästips av Niilas inför hösten.

I alla migrationshistorier finns en resa till en ny plats dit det gamla livet också följer, och fort kan bli en begränsning. För mig är det viktigt att ha bägge delar så att jag inte befinner mig i Grekland och bara arbetar med en samisk tematik. Att exempelvis vara involverad i en lokal kamp mot gentrifiering har gjort att jag behövt hitta sätt att översätta hur vi samer tänker på egendom som fungerar i ett annat sammanhang. För att förstå världen måste en befinna sig i världen och visa intresse för människor, frågor och förutsättningar som inte nödvändigtvis är en direkt spegling av sig själv. Ofta söker vi upp det som ger oss igenkänning. Det är inte något som primärt driver mitt intresse för andra kulturer. För mig är det en stor glädje att möta någon annans kultur, det är så vi förstår varandra.